<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Haag by Night</title>
	<atom:link href="http://haag.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://haag.se</link>
	<description>Keep Calm and Carry On</description>
	<lastBuildDate>Tue, 21 Feb 2012 22:27:04 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
		<item>
		<title>Irans atomprogram en känslig fråga</title>
		<link>http://haag.se/politik/irans-karnkraftsprogram-en-kanslig-fraga/</link>
		<comments>http://haag.se/politik/irans-karnkraftsprogram-en-kanslig-fraga/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 21 Feb 2012 10:39:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[kärnkraft]]></category>
		<category><![CDATA[Oppenheimer]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=254</guid>
		<description><![CDATA[&#8221;I am become death, the destroyer of worlds&#8221;. Så uttryckte sig Oppenheimer after att ha bevittnat den första atomsprängningen 1945 i New Mexico. Manhattanprojektet var startskottet till vad som skull bli historiens största kapprustning där främst USA och Sovjet konstruerade och provsprängde tusentals atomladdningar. Idag har flertalet länder anslutit sig till den lilla klubben av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>&#8221;I am become death, the destroyer of worlds&#8221;. </em>Så uttryckte sig Oppenheimer after att ha bevittnat den första atomsprängningen 1945 i New Mexico. Manhattanprojektet var startskottet till vad som skull bli historiens största kapprustning där främst USA och Sovjet konstruerade och provsprängde tusentals atomladdningar. Idag har flertalet länder anslutit sig till den lilla klubben av atombestyckade nationer. Vilka nationer som tillåts inneha massförstörelsevapen är fortfarande mycket kontroversiellt och ligger till grund för den rådande konflikten kring Irans kärnkraftsprogram. Vad som officiellt är kärnkraftsanläggningar med syfte att förse Iran med elektricitet befaras även kunna användas för att bestycka nationen vilket inte accepteras av omvärlden.</p>
<p>Som jag skrev tidigare så har <a href="http://haag.se/europeiska-unionen/eu-upprattar-handelsembargo-mot-iran/">EU upprättat ett handelsembargo mot Iran</a> för att tvinga dem att avsluta sin kärnkraftsforskning och det börjar bli allt mer uppenbart att Israel känner sig hotade och planerar åtgärder. Vi befinner oss med andra ord återigen i en konflikt kring kärnvapen och den kan påverka oss direkt då världen stannar om oljemarknaden havererar.</p>
<p>Nedan finns den japanska konstnären Isao Hashimotos verk &#8221;1945-1998&#8243; som illustrerar utförda kärnvapenexplosioner på ett i mitt tycke subtilt men skrämmande sätt. Sätter rådande konflikt i perspektiv.</p>
<p><iframe src="http://blip.tv/play/AeaDFAI.html?p=1" frameborder="0" width="500" height="420"></iframe></p>
<p>Läs mer:<br />
<a href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/iran-varnar-for-attacker-i-forebyggande-syfte">Artikel i DN » </a></p>
<p><object style="display: none;" width="320" height="240" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="src" value="http://a.blip.tv/api.swf#AeaDFAI" /><embed style="display: none;" width="320" height="240" type="application/x-shockwave-flash" src="http://a.blip.tv/api.swf#AeaDFAI" /></object></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/politik/irans-karnkraftsprogram-en-kanslig-fraga/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>NGA SKOPE förutspår terrorism genom analys av sociala medier m.m.</title>
		<link>http://haag.se/teknik/nga-skope-forutspar-terrorism-genom-analys-av-sociala-medier-m-m/</link>
		<comments>http://haag.se/teknik/nga-skope-forutspar-terrorism-genom-analys-av-sociala-medier-m-m/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 20 Feb 2012 23:38:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[JSOC]]></category>
		<category><![CDATA[NGA]]></category>
		<category><![CDATA[SKOPE Fusion Cell]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=238</guid>
		<description><![CDATA[För några dagar sedan släpptes boken The Command: Deep Inside the President&#8217;s Secret Army som gör sitt bästa för att kartlägga amerikanska underrättelsetjänsten och deras specialstyrkor. Spännande läsning som berättar om tillfångatagandet av Saddam Hussein, jakten på Osama Bin Laden och beskriver i detalj paraplyorganisationen JSOC  som inkluderar specialförband såsom Navy SEAL Team Six och Delta [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/600px-US-NationalGeospatialIntelligenceAgency-2008Seal-BW.svg_.png"><img class="alignnone  wp-image-245" style="float: left; margin: 0px 25px 15px 0px;" title="National Geospatial-Intelligence Agency" src="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/600px-US-NationalGeospatialIntelligenceAgency-2008Seal-BW.svg_.png" alt="National Geospatial-Intelligence Agency" width="200" height="200" /></a>För några dagar sedan släpptes boken <em>The Command: Deep Inside the President&#8217;s Secret Army </em>som gör sitt bästa för att kartlägga amerikanska underrättelsetjänsten och deras specialstyrkor. Spännande läsning som berättar om tillfångatagandet av Saddam Hussein, jakten på Osama Bin Laden och beskriver i detalj paraplyorganisationen JSOC  som inkluderar specialförband såsom Navy SEAL Team Six och Delta Force.</p>
<p>Hela boken är läsvärd, men framför allt en detalj fångade min uppmärksamhet, en organisation som heter National Geospatial-Intelligence Agency (NGA). I korthet jobbar NGA med att producera och analysera satellitbilder och kartinformation som stöd till specialförbanden. De har en hemlig budget och över 16 000 anställda där merparten är ingenjörer inom kartografi, bildanalys och geospatial analys. Mycket mer än så vet man inte om NGA, men ett spännande exempel på projekt de jobbar med beskrivs i boken, nämligen SKOPE Fusion Cell.</p>
<p>I korthet är SKOPE ett samarbetsprojekt där amerikanska underrättelseorganisationer delar med sig av enorma mängder data för gemensam analys. Syftet är att förutspå brott i allmänhet, terrorism i synnerhet. Tänk er  Pre-Crime i filmen Minority Report så börjar vi närma oss vad SKOPE sysslar med. Projektet har pågått i 5 år och har enligt egen utsago synnerligen goda resultat. Källorna till analysen har ständigt utvidgats och i en intervju med chefen för projektet i tidskriften <em>Federal Computer Week</em> berättar han själv följande <em>&#8221;as time passed, we continued to develop various innovative tools and techniques in <strong>social networking</strong> and geospatial and data technologies&#8221;. </em>Detta uttalande i samband med en nyligen publicerad avhandling inom Homeland Security Studies med syftet att undersöka hur sociala medier kan användas för att förutspå terrorism gör det enligt boken mycket troligt att facebook, twitter, google, bloggar och liknande redan idag används som faktorer vid den övergripande bedömningen.</p>
<p>Oerhört spännande verktyg som vi dessvärre inte vet speciellt mycket om. Vore intressant att se hur SKOPE-projektet skulle kunna användas till att förutspå andra saker än just terrorism. All data finns där, tillgänglig för alla, det gäller bara att sortera och tolka den rätt vilket är något som endast militären har råd med idag.</p>
<p>Läs mer:<br />
<a href="http://fcw.com/Articles/2011/03/28/FEATURE-Di-Leonardo-Al-Special-Operations.aspx?Page=2">Artikel i Federal Computer Week  mars 2011 »<br />
</a><a href="http://www.mentalfloss.com/blogs/archives/117735">Artikel på Mental Floss »</a><br />
Ambinder, M., Grady, D.B., <em>The Command: Deep Inside the President&#8217;s Secret Army</em>, Wiley 2012</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/teknik/nga-skope-forutspar-terrorism-genom-analys-av-sociala-medier-m-m/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Svårt att få jobb hos Thomas Edison</title>
		<link>http://haag.se/teknik/svart-att-fa-jobb-hos-thomas-edison/</link>
		<comments>http://haag.se/teknik/svart-att-fa-jobb-hos-thomas-edison/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 16 Feb 2012 15:07:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[industrialism]]></category>
		<category><![CDATA[patent]]></category>
		<category><![CDATA[Thomas Edison]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=218</guid>
		<description><![CDATA[Thomas Alva Edison är en av historiens vassaste industripionjärer och uppfinnare ansvarig för över 1300 patent. Glödlampan torde vara den mest välkända, men även fonografen, megafonen och filmkameran kan tillskrivas Edison. Utöver att vara en briljant uppfinnare så grundade Edison en mängd företag som nyttjade patenten och bidrog starkt till industrialismens tillväxt runt förra sekelskiftet. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><a href="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/edison.jpg"><img class="alignnone size-full wp-image-220" title="Thomas Alva Edison" src="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/edison.jpg" alt="Thomas Alva Edison" width="500" height="338" /></a></div>
<p></p>
<div>Thomas Alva Edison är en av historiens vassaste industripionjärer och uppfinnare ansvarig för över 1300 patent. Glödlampan torde vara den mest välkända, men även fonografen, megafonen och filmkameran kan tillskrivas Edison. Utöver att vara en briljant uppfinnare så grundade Edison en mängd företag som nyttjade patenten och bidrog starkt till industrialismens tillväxt runt förra sekelskiftet.</div>
<div></div>
<p></p>
<div>Men vem som helst fick inte jobba för Edison. Under 20-talet observerades en stor okunskap och brist på allmänbildning bland de anställda vilket fick Edison att själv skapa ett test för alla som sökte arbete. Testet bestod av 150 frågor och ryktet om anställningsintervjun från helvetet spred sig snabbt. Nyligen har några av frågorna funnits och publicerats och vi kan snabbt konstatera att det inte är en underdrift att Edison högaktade allmänbildning. Nedan är några exempel på frågor som tillämpades på alla som sökte jobb, dessa övergripande frågor ställdes oavsett vilket jobb du sökte.</div>
<p></p>
<ul>
<li>Who was Francis Marion?</li>
<li>Where is the River Volga?</li>
<li>Who invented logarithms?</li>
<li>What is the first line in The Aeneid?</li>
<li>What war material did Chile export to the Allies during the War?</li>
<li>Who was the Roman emperor when Jesus Christ was born?</li>
<li>Where is the Sargasso Sea?</li>
<li>Of what is brass made?</li>
<li>Who was Leonidas?</li>
<li>Who discovered the X-ray?</li>
<li>Where do we get shellac?</li>
<li>Why is cast iron called Pig Iron?</li>
<li>Who was Bessemer and what did he do?</li>
</ul>
<p>Hur många klarade du? För att ha en chans till anställning så krävdes det att du klarade åtminstone 90 procent av frågorna. Edison själv blev mycket besviken när han fick se testresultaten och uttryckte det som<em> &#8221;only 2% of the people think, as I gather from my questionnaire&#8221;.</em></p>
<p>Läs mer:<br />
<a href="http://www.mentalfloss.com/blogs/archives/117252">Artikel på Mental Floss (innehåller svaren på frågorna) »</a><br />
<a href="http://edison.rutgers.edu/list.htm">Lista över Edisons företag »</a><br />
<a href="http://edison.rutgers.edu/inventions.htm">Lista över Edisons uppfinningar »</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/teknik/svart-att-fa-jobb-hos-thomas-edison/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>En universell formel för reporäntan</title>
		<link>http://haag.se/ekonomi/en-universell-formel-for-reporantan/</link>
		<comments>http://haag.se/ekonomi/en-universell-formel-for-reporantan/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 13 Feb 2012 00:07:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[Nordea]]></category>
		<category><![CDATA[reporänta]]></category>
		<category><![CDATA[Riksbanken]]></category>
		<category><![CDATA[Stefan Ingves]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=211</guid>
		<description><![CDATA[R=12-1,4*a Reporäntan är lika med 12 minus 1,4 gånger arbetslösheten. Det påstår i alla fall Nordeas ekonomer efter att ha analyserat reporäntan det senaste decenniet. Deras slutsats är att arbetslösheten har varit en så betydande faktor för reporäntan att nästan all ränteförändring har kunnat förklaras av förändring i arbetslösheten. Riksbankschefen Stefan Ingves måste med andra [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h1><strong>R=12-1,4*a<br />
</strong></h1>
<p>Reporäntan är lika med 12 minus 1,4 gånger arbetslösheten. Det påstår i alla fall Nordeas ekonomer efter att ha analyserat reporäntan det senaste decenniet. Deras slutsats är att arbetslösheten har varit en så betydande faktor för reporäntan att nästan all ränteförändring har kunnat förklaras av förändring i arbetslösheten.</p>
<p>Riksbankschefen Stefan Ingves måste med andra ord ha Sveriges lättaste jobb! Eller?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/ekonomi/en-universell-formel-for-reporantan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hur mycket pengar tjänar Facebook på dig?</title>
		<link>http://haag.se/ekonomi/hur-mycket-pengar-tjanar-facebook-pa-dig/</link>
		<comments>http://haag.se/ekonomi/hur-mycket-pengar-tjanar-facebook-pa-dig/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 09 Feb 2012 23:31:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[IPO]]></category>
		<category><![CDATA[SEC]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=199</guid>
		<description><![CDATA[Facebook förbereder sig för börsnotering och har nyligen skickat in en så kallad IPO till SEC, den amerikanska motsvarigheten till finansinspektionen. En IPO (Initial Public Offering) innehåller alltid mycket finansiell och juridisk information kring bolaget för att motivera ett lämpligt ingångspris på aktien och inte sällan avslöjas det saker om företaget som egentligen inte skall [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/fb.jpg"><img class="alignnone size-full wp-image-204" title="Facebook" src="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/fb.jpg" alt="Facebook" width="500" height="364" /></a></p>
<p>Facebook förbereder sig för börsnotering och har nyligen skickat in en så kallad IPO till SEC, den amerikanska motsvarigheten till finansinspektionen. En IPO (Initial Public Offering) innehåller alltid mycket finansiell och juridisk information kring bolaget för att motivera ett lämpligt ingångspris på aktien och inte sällan avslöjas det saker om företaget som egentligen inte skall läcka ut. Så är fallet för Facebook som nu har tvingats publicera sin reklamförsäljning, omsättning och övergripande statistik, något som tidigare bara gått att spekulera i.</p>
<p>Det första som slår mig efter att ha skummat igenom de 150 sidorna är hur ofattbart stort Facebook är. 845 miljoner användare varav mer än hälften besöker sidan dagligen. Bara de senaste tre månaderna har användarna postat mer än 100 petabytes (102 400 gigabytes) med bilder och videos och det har gjorts nästan 3 miljarder kommentarer och &#8221;likes&#8221; under samma period. I dokumentet skryts det en hel del om Facebooks framgångssaga, men samtidigt så medges det att tillväxten kommer att avta, främst för att potentiella användare som faktiskt har en dator och en internetuppkoppling börjar ta slut.</p>
<p>Men den intressantaste aspekten är egentligen inte Facebooks storlek utan vad de tjänar pengar på. Det har länge sagts att <em>om du inte betalar för en produkt så är det du som är produkten</em>, något som här bekräftas av Facebook själva. Reklamintäkter står för 85% av den årliga omsättningen på 3,7 miljarder dollar, en minskning sedan 2009 då hela 98% av omsättningen var reklam. Framgången torde förklaras av att användarna frivilligt registrerar precis allting om sig själva; ålder, kön, intressen, geografisk plats, etc, vilket innebär att Facebook kan sälja skräddarsydda exponeringar till sina kunder. Deras viktigaste handelsvara är med andra ord du som användare och det hela bygger på att du hela tiden skall berätta om vem du är och vad du tycker om.</p>
<p>Användarens värde som handelsvara återspeglas också i den totala värderingen av Facebook. Företaget uppges vara värt uppemot 100 miljarder dollar vilket innebär att varje användare värderas till 118 dollar (omkring 800 kr).</p>
<p>Lär mer:<br />
<a href="http://online.wsj.com/article/SB10001424052970204879004577110780078310366.html"> Artikel i Wall Street Journal »</a><br />
<a href="http://www.ft.com/intl/cms/s/2/226539ea-493c-11e1-88f0-00144feabdc0.html"> Artikel i Financial Times »</a><br />
<a href="http://www.huffingtonpost.com/2012/02/01/facebook-ipo-filing-revea_n_1248434.html#s661821"> Artikel i Huffingtonpost »</a></p>
<p>Bild från <a href="http://lukreszja.deviantart.com/" target="_blank">lukreszja.deviantart.com</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/ekonomi/hur-mycket-pengar-tjanar-facebook-pa-dig/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>David Cameron gillar Angry Birds</title>
		<link>http://haag.se/politik/david-cameron-gillar-angry-birds/</link>
		<comments>http://haag.se/politik/david-cameron-gillar-angry-birds/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Feb 2012 19:02:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[David Cameron]]></category>
		<category><![CDATA[iphone]]></category>
		<category><![CDATA[Margaret Thatcher]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=188</guid>
		<description><![CDATA[I en intervju för en tid sedan så erkände David Cameron att han är en mästare på iPhone-spelet Angry Birds som han själv hävdar att han har klarat varenda nivå på. En enastående bedrift som kräver löjligt många speltimmar. Uttalandet har gjort Cameron omåttligt populär bland unga väljare medan exempelvis Labors John Spellar uttrycker missnöje [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/davidcameron.jpg"><img class="alignnone size-full wp-image-189" title="David Cameron" src="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/davidcameron.jpg" alt="David Cameron" width="600" height="237" /></a></p>
<p>I en intervju för en tid sedan så erkände David Cameron att han är en mästare på iPhone-spelet Angry Birds som han själv hävdar att han har klarat varenda nivå på. En enastående bedrift som kräver löjligt många speltimmar. Uttalandet har gjort Cameron omåttligt populär bland unga väljare medan exempelvis Labors John Spellar uttrycker missnöje med premiärministerns hobby och säger att <em>&#8221;Margaret Thatcher skulle aldrig ha ägna sig åt tv-spel under sin tid på downing street&#8221;</em>.</p>
<p>Undrar vad Reinfeldt spelar under tråkiga sessioner i riksdagen?</p>
<p>Läs mer:<br />
<a title='David Cameron: I’ve finished Angry Birds' href='http://www.thesun.co.uk/sol/homepage/news/politics/4046753/David-Cameron-boasts-hes-finished-Angry-Birds-game.html'>Artikel i the Sun 9 jan 2012 »</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/politik/david-cameron-gillar-angry-birds/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Stuxnet och MSC 2012</title>
		<link>http://haag.se/teknik/stuxnet-och-msc-2012/</link>
		<comments>http://haag.se/teknik/stuxnet-och-msc-2012/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Feb 2012 14:12:06 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Carl Bildt]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[kärnkraft]]></category>
		<category><![CDATA[Michael Hayden]]></category>
		<category><![CDATA[MSC2012]]></category>
		<category><![CDATA[NSA]]></category>
		<category><![CDATA[Stuxnet]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=182</guid>
		<description><![CDATA[I helgen gick den årliga Munich Security Conference (MSC) av stapeln i Tyskland. Konferensen har sagts vara säkerhetspolitikens svar på DAVOS och lockar celebra gäster såsom Hillary Clinton, George Soros, John McCain, Henry Kissinger, Tawakkul Karman och vår alldeles egen Carl Bildt. Som tidigare så kretsar konferensen kring olika aktuella frågeställningar och i år berörde [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><iframe src="http://player.vimeo.com/video/25118844?title=0&amp;byline=0&amp;portrait=0" frameborder="0" width="520" height="293"></iframe></p>
<p>I helgen gick den årliga Munich Security Conference (MSC) av stapeln i Tyskland. Konferensen har sagts vara säkerhetspolitikens svar på DAVOS och lockar celebra gäster såsom Hillary Clinton, George Soros, John McCain, Henry Kissinger, Tawakkul Karman och vår alldeles egen Carl Bildt.</p>
<p>Som tidigare så kretsar konferensen kring olika aktuella frågeställningar och i år berörde en av dessa cyberkrigsföring med undertiteln &#8221;Är offensiv bästa försvar?&#8221;. På talarlistan återfanns Michael Hayden, amerikansk 4-stjärnig general som tidigare har varit direktör över både CIA och NSA. Hayden pratade specifikt om lanseringen av Stuxnet som ett korsande av Rubicon och att vi står inför ett ny era av upprustning, denna gång inom cyberkrigsföring.</p>
<p>Stuxnet är ett mycket intressant exempel på vart framtiden är påväg och att vi står inför en helt ny typ av WMDs som kräver helt nya synsätt på säkerhetspolitiken. Stuxnet är i grund och botten en vanligt datamask som upptäcktes i juni 2010, nästan ett helt år efter att det började spridas. Det som gör Stuxnet speciellt är dess fokus på en enskild åtgärd, att ta över Siemens SCADA-system som används för att kontrollera turbinerna i Irans kärnkraftsanläggningar. Masken påverkade inte nämnvärt vanliga hemmadatorer utan spreds enbar vidare tills den infekterat rätt system och där den stoppade turbinerna utan att några varningssystem aktiverades. Syftet torde därmed vara fokuserat till att orsaka en total härdsmälta i Irans kärnkraftsanläggningar.</p>
<p>Vem som står bakom Stuxnet är ännu oklart, men komplexiteten i maskens design och det mycket känsliga syfte den designats för leder till en generell slutsats; det är en väl organiserad grupp eller till och med en stat som ligger bakom Stuxnet. Därmed är den första stenen kastad och Rubicon korsad. Upprustningen har påbörjats, och frågan är om dessa statsfinansierade crackergrupper kommer att se offensiv som bästa försvar.</p>
<p>Läs mer:<br />
<a title="Munich Security Conference 2012" href="http://www.msc2012.org/">Munich Security Conference 2012 »</a><br />
<a title="Was Stuxnet Built to Attack Iran" href="http://www.pcworld.com/businesscenter/article/205827/was_stuxnet_built_to_attack_irans_nuclear_program.html">Artikel i PC World sept 2010 »</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/teknik/stuxnet-och-msc-2012/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Björklund uttalar sig om AstraZeneca</title>
		<link>http://haag.se/politik/bjorklund-uttalar-sig-om-astrazeneca/</link>
		<comments>http://haag.se/politik/bjorklund-uttalar-sig-om-astrazeneca/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 02 Feb 2012 16:51:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[AstraZeneca]]></category>
		<category><![CDATA[Jan Björklund]]></category>
		<category><![CDATA[neurovetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[SAAB]]></category>
		<category><![CDATA[Södertälje]]></category>
		<category><![CDATA[Stefan Löfven]]></category>
		<category><![CDATA[Trollhättan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=164</guid>
		<description><![CDATA[Idag meddelar läkemedelskoncernen AstraZeneca att de kommer inleda en omfattande nedskärning av forskningsresurser inom neurovetenskap. Beskedet är tungt för Sverige som bland politikerna anses vara ett föregångsland för forskning och utveckling som motvikt till det hårda klimatet för produktion. Det är en bild som nu måste revideras. I svensk media uppmärksammas främst nedläggningen av forskningsenheten [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/bjorklund.jpg"><img class="alignnone size-full wp-image-174" title="Jan Björklund" src="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/bjorklund.jpg" alt="Jan Björklund" width="460" height="289" /></a></p>
<p>Idag meddelar läkemedelskoncernen AstraZeneca att de kommer inleda en omfattande nedskärning av forskningsresurser inom neurovetenskap. Beskedet är tungt för Sverige som bland politikerna anses vara ett föregångsland för forskning och utveckling som motvikt till det hårda klimatet för produktion. Det är en bild som nu måste revideras.</p>
<p>I svensk media uppmärksammas främst nedläggningen av forskningsenheten i Södertälje där omkring 1200 personer drabbas av nedläggningen, men även i Montreal stängs en enhet och över hela koncernen beräknas 7300 personer få gå. 2200 personer inom forskning, 3750 inom administration och 1350 inom produktion. Dessa siffror kan jämföras med de drygt 3000 personer som drabbades av SAABs nedläggning i Trollhättan för några månader sedan.</p>
<p>I Aftonbladet intervjuvas utbildningsminister Jan Björklund om vilka paralleller som kan dras mellan AstraZenecas omorganisation och SAABs konkurs och nedläggning av verksamheten i Trollhättan. Björklund vill tona ned vikten av nedläggningen, men svarar ändock på ett tämligen kontroversiellt sätt.</p>
<p><em>&#8221;Det man ska komma ihåg är att det finns stora skillnader. Det handlade om 3000 personer i Trollhättan, här handlar det om 1000 mycket välutbildade personer i Stockholm&#8221;</em></p>
<p>Björklund menar givetvis väl, men säger det så fel. Björklunds uttalande kan inte tolkas på annat sätt än att han anser att en person med examen i Stockholmsregionen per se klarar sig bättre och inte behöver omhändertas lika mycket som en arbetare utan utbildning. Ett cyniskt uttalande och direkt felaktigt då SAABs nedläggning drabbade en stor portion välutbildade ingenjörer både inom företaget och bland underleverantörerna. Det är mig en gåta varför Stefan Löfven inte har uppmärksammat fighten och knockat Björklund i media.</p>
<p>Läs mer:<br />
<a title="Allvarligt för Sverige" href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14307577.ab"> Artikel i Aftonbladet 2 feb 2012 »</a><br />
<a title="Över 1.000 jobb bort på Astra Zeneca i Södertälje" href="http://di.se/Artiklar/2012/2/2/257879/ASTRAZENECA-AVVECKLAR-FORSKNINGSENHET-SODERTALJE-NY/">Artikel i Dagens Industri 2 feb 2012 »</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/politik/bjorklund-uttalar-sig-om-astrazeneca/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Glencore International plc</title>
		<link>http://haag.se/ekonomi/glencore-international-plc/</link>
		<comments>http://haag.se/ekonomi/glencore-international-plc/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 02 Feb 2012 11:07:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[aluminium]]></category>
		<category><![CDATA[Bill Clinton]]></category>
		<category><![CDATA[Glencore]]></category>
		<category><![CDATA[Ivan Glasenberg]]></category>
		<category><![CDATA[koppar]]></category>
		<category><![CDATA[Marc Rich]]></category>
		<category><![CDATA[metall]]></category>
		<category><![CDATA[råvara]]></category>
		<category><![CDATA[spannmål]]></category>
		<category><![CDATA[zink]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=145</guid>
		<description><![CDATA[Glencore International är det största företaget du aldrig hört talas om. De agerar inom råvarubranschen och kontrollerar hela marknaden för en rad viktiga råvaror och metaller som vi inte skulle klara oss utan. Glencore dominerar exempelvis zinkmarknaden med en marknadsandel på över 60%, de kontrollerar även 50% av  kopparmarknaden, 9% av spannmålsmarknaden samt 22% av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><iframe src="http://player.vimeo.com/video/25123730?title=0&amp;byline=0&amp;portrait=0" frameborder="0" width="520" height="293"></iframe></p>
<p>Glencore International är det största företaget du aldrig hört talas om. De agerar inom råvarubranschen och kontrollerar hela marknaden för en rad viktiga råvaror och metaller som vi inte skulle klara oss utan. Glencore dominerar exempelvis zinkmarknaden med en marknadsandel på över 60%, de kontrollerar även 50% av  kopparmarknaden, 9% av spannmålsmarknaden samt 22% av aluminiummarknaden. Företaget är med andra ord en av världens viktigaste aktörer inom internationell handel och är idag ett av Europas 10 största företag med en årlig omsättning på över 145 miljarder dollar.</p>
<p>Trots att Glencore börsnoterades på Londonbörsen förra året så är ägarspridningen osedvanligt låg. Det finns endast ett fåtal aktieägare varav den operativa ledningen står för över 80% av aktieinnehavet. Men detta är inte den primära anledningen till att företaget är tämligen okänt. Glencore är okänt för att de inte vill ha någon uppmärksamhet.</p>
<p>Glencore har en smutsig historia och de skyr strålkastarljuset för att de är rädda över vad media och granskare skall finna. Få företag är inblandade i så mycket skandaler som Glencore. Sedan starten 1974 har de anklagats för illegal handel med diktaturer såsom Saddam Husseins Irak, Sydafrika under apartheid och Sovjetunionen under kalla kriget. De har flertalet gånger blivit granskade och stämda för föroreningar av områden kring gruvor och oljeanläggningar samt mutbrott i Afrika och uppvigling till korruption i Sydamerika. Även på den finansiella sidan har Glencore ett solkigt förflutet, anklagade för både skattebrott och bokföringsbrott i Zambia och USA.</p>
<p>Även grundaren Marc Rich har en spännande historia värd en hel spionroman. Efter att brottsmistankar flydde Rich till Europa och etablerade ett nytt huvudkontor i Schweiz. Grundaren levde således i exil från USA fram tills president Bill Clintons sista dag i Vita Huset 2001 då Marc Rich blev benådad och är nu fri från alla misstankar och fallet kommer aldrig prövas i domstol. Idag är Rich Spansk och Israelisk medborgare, bor i Schweiz och ägnar dagarna åt att samla på målningar av Renoir, Monet och Picasso.</p>
<p>Glencores nuvarande operativa ledning, kallade &#8221;löjtnanter&#8221; internt, består främst av 5 nyblivna dollarmiljardärer med CEO Ivan Glasenberg i spetsen. Ledningen är beryktade att fokusera maniskt på affärsverksamheten och alltid prioritera företagets tillväxt och vinst främst, något som sägs förklara Glencores dominans på den mycket hårda råvarumarknaden.</p>
<p>Ett mycket spännande företag med intressanta förgrundsgestalter som lever tämligen dolt trots en mycket omfattande verksamhet.</p>
<p>Läs mer:<br />
<a title="Glencore reveals record of fatalities and environmental fines" href="http://www.guardian.co.uk/environment/2011/sep/07/glencore-fatalities-environmental-fines-record"> Artikel i The Guardian 7 sept 2011 »<br />
</a><a title="Glencore float puts spotlight on publicity-shy firm" href="http://www.bbc.co.uk/news/business-13279107">Artikel på BBC News 4 maj 2011 »<br />
</a><a title="Glencore lifts the lid on the pivotal role it plays in the international food chain" href="http://www.telegraph.co.uk/finance/commodities/9031346/Glencore-lifts-the-lid-on-the-pivotal-role-it-plays-in-the-international-food-chain.html">Artikel i The Telegraph 23 jan 2012 »</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/ekonomi/glencore-international-plc/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Den svenska vapenexporten</title>
		<link>http://haag.se/ekonomi/den-svenska-vapenexporten/</link>
		<comments>http://haag.se/ekonomi/den-svenska-vapenexporten/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Feb 2012 21:47:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gustaf Haag</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Bofors]]></category>
		<category><![CDATA[SAAB]]></category>
		<category><![CDATA[SIPRI]]></category>
		<category><![CDATA[vapenexport]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://haag.se/?p=130</guid>
		<description><![CDATA[Sverige har inte varit i krig sedan år 1814 då Karl XIII tågade in i Norge för att kväsa Norges krav på självständighet, ett krig som utkämpades med musköter, värjor och fältkanoner. Idag är Sverige betydligt fredligare, men vår vapenproduktion har växt i samma takt som vår militärmakt har stagnerat och allt större andel av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/bofors.jpg"><img class="alignnone size-full wp-image-131" title="bofors" src="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/bofors.jpg" alt="Boforskanon" width="500" height="294" /></a></p>
<p>Sverige har inte varit i krig sedan år 1814 då Karl XIII tågade in i Norge för att kväsa Norges krav på självständighet, ett krig som utkämpades med musköter, värjor och fältkanoner. Idag är Sverige betydligt fredligare, men vår vapenproduktion har växt i samma takt som vår militärmakt har stagnerat och allt större andel av vår produktion exporteras. Sverige exporterar till 67 nationer och bland  köparna finner vi Nederländerna, Sydafrika, Pakistan, Finland och Storbritannien som tillsammans köper mer än hälften av alla vapen som tillverkas i Sverige. Faktum är att Sverige vapenexport har ökat mer än 400 % de senaste tio åren och trots att det bara står för omkring 0,2 % av vår BNP så toppar vi listan över vapenexport per capita. Sverige är med andra ord världens största vapenhandlare sett till vår storlek!</p>
<p>Men hur kan vi exportera så mycket vapen trots att lagen tydligt stipulerar att all vapenexport är förbjuden? Jo, det finns omfattande undantag och lagstiftningen tolkas som att Sverige inte &#8221;bör&#8221; exportera till länder som befinner sig i krig, väpnade konflikter eller bryter mot de mänskliga rättigheterna. Känns som tämligen självklara avgränsningar, men trots detta så exporterar svenska företag vapen både till USA och England som använder dem i Irak samt omfattande export av vapen till diktaturerna Oman, Saudiarabien, Bahrain och Pakistan. En vanlig metod är att sälja vapen till en nation under fredstider och sedan hävda att det är reservdelar som levereras under konflikt, dock avgränsas aldrig begreppet reservdelar och nya vapen kan konstrueras istället.</p>
<p>Att påstå att Sverige är ett fredligt och neutralt land är inte bara ett rent hyckleri historiskt sett (midsommarkrisen!) utan även i nutid. Vi är en av världens värsta vapenhandlare och kommer alltid att gagnas av oroligheter och krig. Huruvida det är moraliskt riktigt är dock en helt annan fråga.</p>
<p><a href="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/vapenexport.jpg"><img class="alignnone size-full wp-image-132" title="vapenexport per capita i Sverige" src="http://haag.se/wp-content/uploads/2012/02/vapenexport.jpg" alt="vapenexport per capita i Sverige" width="948" height="503" /></a></p>
<p><em>2010 års data från Stockholm International Peace Research Institute (sipri.org).</em></p>
<p>Läs mer:<br />
<a title="Svenska Freds" href="http://www.svenskafreds.se/">Svenska Freds »</a><a title="Svenska Freds" href="http://www.svenskafreds.se/"><br />
</a><a title="sipri" href="http://www.sipri.org">Stockholm International Peace Research Institute »<br />
</a><a title="Sydsvenskan" href="http://sdsmedia.sydsvenskan.se/archive/00096/krigsgrafik_967_96548a.jpg">Grafik över svensk vapenexport från Sydsvenskan »</a><br />
<a title='Dagens Nyheter' href='http://www.dn.se/ekonomi/svensk-vapenexport-slar-rekord'>Artikel i Dagens Nyheter 7 dec 2011 &raquo;</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://haag.se/ekonomi/den-svenska-vapenexporten/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

